Stress är fan inte bra!
Hej hej,
Usch då, nu var det länge sedan jag skrev något nytt inlägg i bloggen. Det är inte det att det inte hänt något i mitt liv värt att skriva om utan anledningen är helt enkelt att det inte funnits tid att sätta sig ner i lugn och ro och skriva. Största anledningen till detta är jobb. Jobb i överflöd, och det har blivit lite väl mycket visade det sig.
Håller på med ett projekt på jobb som kräver mycket av mig och för att hålla alla delar av projektet i rörelse har jag haft deadlines, dagligen. Det jag inte hunnit med på kontoret en dag har jag fått fixa hemma på kvällen (natten) så att allt flyter på. Tanken var att träningen inte skulle bli lidande. Jag har tagit mig ifrån kontoret i hyfsad tid varje dag så att gymmet kunde bli avklarat som vanligt och efter det har jag plockat fram arbetet hemma igen. Visste att jag behöver gymmet för att inte bygga upp alltför mycket stress i sådana här pressade tider men tyvärr blev det lite väl mycket jobb, lite väl mycket stress, för att gympassen skulle klara av att plocka bort det negativa i kroppen. Såklart slutade det med att jag blev sjuk till slut och fick avstå träning en hel vecka. Har försökt att inte stressa upp mig mer över detta men träningen är en "fix" som jag behöver på något sätt så visst störde det mig att inte kunna gå dit. Om jag var sjuk i helgen så känner jag mig mer förkyld nu och det blir bättre och bättre. Har kört två gympass trots förkylningen nu. Det där "sjuka" i kroppen är borta så kroppen känns bra förutom luftvägarna som är helt fucked. I torsdags förra veckan tog allt fart och jag fick ta mig genom en dag på kontoret med sprängande huvudvärk, näsblod och hosta. Kände mig döende när jag slutligen tog mig hem. Rakt hem i säng. Jessica fick rodda familjen med mat osv och se till att alla kom i säng i rätt tid osv.
På fredagen fyllde Jessica år och var ledig. Vi hade planerat att jag skulle ta någon timme komp på morgonen så att vi kunde gymma tillsammans innan jag åkte till kontoret. Det var ju en speciell dag och jag hade ju arbetat dag och natt ett tag så jag tyckte att jag kunde ta det. Istället fick jag snällt jobba hemifrån en halvdag trots sjukan. Var tvungen att bli klar med ett par grejor i projektet och sedan blev det soffan för resten. Jessica kom inte heller iväg till gymmet p.g.a. nackspärr.
För egen del kan jag bara (återigen) konstatera att stress och immunförsvar inte är direkt vänner. Jag är ALDRIG (peppar, peppar) sjuk annars. För att må bra och hålla hälsan har jag fått prioritera om nu. Någon timme övertid, fine, men jobbet får inte ta över livet. Stress är något som jag måste försöka koppla bort så fort jag känner det komma och på sistone har det bara varit för mycket av allt, inte bara jobb utan massa annat i livet som, ursäkta uttrycket, knullar en duktigt. Jag har en tendens till tvångstankar dessutom så saker och ting som händer fastnar i tankar som maler dygnet runt och bara detta kan leda till en inre stress som, bara den, är tillräcklig för att få kroppen att bli helt ur balans.
Nä fokus nu på det som är viktigt i livet. Jag ska må bra, min älskade familj ska må bra och allt annat får komma i andra hand helt enkelt.
Mycket har redan ordnat sig till det bättre på sistone, många bitar i pusslet som fallit på plats.
Utan att gå in på detaljer just nu, så har vi fått en hel del huvudbry mindre. Träningen går bra just nu (förutom bakslaget med sjukdom då) och en växel ytterligare kommer att kopplas in denna veckan. Vilar igen nu och hoppas på att hostan är borta helt tills på lördag. Förhoppningen är att växeln ska kopplas in då. Mer om det i nästa inlägg!
Lovar att nästa inlägg har en något positivare klang! :)
Puss o Kram! ;)
Usch då, nu var det länge sedan jag skrev något nytt inlägg i bloggen. Det är inte det att det inte hänt något i mitt liv värt att skriva om utan anledningen är helt enkelt att det inte funnits tid att sätta sig ner i lugn och ro och skriva. Största anledningen till detta är jobb. Jobb i överflöd, och det har blivit lite väl mycket visade det sig.
Håller på med ett projekt på jobb som kräver mycket av mig och för att hålla alla delar av projektet i rörelse har jag haft deadlines, dagligen. Det jag inte hunnit med på kontoret en dag har jag fått fixa hemma på kvällen (natten) så att allt flyter på. Tanken var att träningen inte skulle bli lidande. Jag har tagit mig ifrån kontoret i hyfsad tid varje dag så att gymmet kunde bli avklarat som vanligt och efter det har jag plockat fram arbetet hemma igen. Visste att jag behöver gymmet för att inte bygga upp alltför mycket stress i sådana här pressade tider men tyvärr blev det lite väl mycket jobb, lite väl mycket stress, för att gympassen skulle klara av att plocka bort det negativa i kroppen. Såklart slutade det med att jag blev sjuk till slut och fick avstå träning en hel vecka. Har försökt att inte stressa upp mig mer över detta men träningen är en "fix" som jag behöver på något sätt så visst störde det mig att inte kunna gå dit. Om jag var sjuk i helgen så känner jag mig mer förkyld nu och det blir bättre och bättre. Har kört två gympass trots förkylningen nu. Det där "sjuka" i kroppen är borta så kroppen känns bra förutom luftvägarna som är helt fucked. I torsdags förra veckan tog allt fart och jag fick ta mig genom en dag på kontoret med sprängande huvudvärk, näsblod och hosta. Kände mig döende när jag slutligen tog mig hem. Rakt hem i säng. Jessica fick rodda familjen med mat osv och se till att alla kom i säng i rätt tid osv.
På fredagen fyllde Jessica år och var ledig. Vi hade planerat att jag skulle ta någon timme komp på morgonen så att vi kunde gymma tillsammans innan jag åkte till kontoret. Det var ju en speciell dag och jag hade ju arbetat dag och natt ett tag så jag tyckte att jag kunde ta det. Istället fick jag snällt jobba hemifrån en halvdag trots sjukan. Var tvungen att bli klar med ett par grejor i projektet och sedan blev det soffan för resten. Jessica kom inte heller iväg till gymmet p.g.a. nackspärr.
För egen del kan jag bara (återigen) konstatera att stress och immunförsvar inte är direkt vänner. Jag är ALDRIG (peppar, peppar) sjuk annars. För att må bra och hålla hälsan har jag fått prioritera om nu. Någon timme övertid, fine, men jobbet får inte ta över livet. Stress är något som jag måste försöka koppla bort så fort jag känner det komma och på sistone har det bara varit för mycket av allt, inte bara jobb utan massa annat i livet som, ursäkta uttrycket, knullar en duktigt. Jag har en tendens till tvångstankar dessutom så saker och ting som händer fastnar i tankar som maler dygnet runt och bara detta kan leda till en inre stress som, bara den, är tillräcklig för att få kroppen att bli helt ur balans.
Nä fokus nu på det som är viktigt i livet. Jag ska må bra, min älskade familj ska må bra och allt annat får komma i andra hand helt enkelt.
Mycket har redan ordnat sig till det bättre på sistone, många bitar i pusslet som fallit på plats.
Utan att gå in på detaljer just nu, så har vi fått en hel del huvudbry mindre. Träningen går bra just nu (förutom bakslaget med sjukdom då) och en växel ytterligare kommer att kopplas in denna veckan. Vilar igen nu och hoppas på att hostan är borta helt tills på lördag. Förhoppningen är att växeln ska kopplas in då. Mer om det i nästa inlägg!
Lovar att nästa inlägg har en något positivare klang! :)
Puss o Kram! ;)
Inlägg
Post a Comment